bieberprank

" Justin kan du bara flytta dig det börjar bli väldigt tugnt nu" stönade Amanda och då kom jag på att jag typ låg på henne. "oj , ja det kanske jag kan " flinade jag. Jag hävde mig upp på armbågarna och klättrade sen vidare till sängen där Chloe låg..

_________________________________________________________________________________________



(Justin)

Chloe Kramade om mig när jag äntligen kom upp i hennes säng. Jag tog tag om hennes nacke och kysste henne mjukt. Vi kysstes länge, men en harkling avbröt oss. Vi båda kollade ner på Amanda som låg och flinade. Jag satte mig upp. Det blev tyst.
"ehh... Jag kanske ska gå till mitt rum nu..." Sa jag och ställde mig upp. Amanda och Chloe nickade och jag gick in till mitt rum.

(Chloe)

Jag kollade efter Justin tills han stängde dörren. "Ni är jätte gulliga tillsammans!" Sa Amanda direkt efter han hade stängt dörren. Jag kollade på henne och log.
Sen kollade jag på klockan. 09.49. "Ska vi gå och äta frukost?" Sa jag till amanda och hon nickade. Vi struntade i att byta om eftersom jag brukade gå ner i pyjamas.

Vid bordet så satt alla andra och åt, när vi kom nerför trapporna så kollade alla på oss och jag kan lova att jag inte kunde se ett ansikte som inte hade ett flin på läpparna. Allas ögon var riktade mot våra tröjor vilket vi sen förstod. " Snygga tröjor ni har tjejer" sa Catrine och blinkade. Vi skrattade, precis när jag skulle sätta mig ner på stolen bredvid Justin drog han ner mig i sitt knä och tryckte sina läppar mot mina och gav mig en blöt kyss. När han lämnade mina läppar så tog jag snabbt handen och drog runt munnen som var alldeles blöt. "usch Justin.." sa jag och låtsades vara äcklad. Vanessa kollade på Jusitn " ta det lugnt med tjejen Justin, ge mig en kram istället " sa hon och flinade. Justin som verkade fatta noll gav henne en kram och satte sig sen ner på stolen igen. Jag skrattde medans jag hällde upp lite yogurt i ett glas. Jag kollade på Justins tallrik där det låg 4 smörgåsar med hur mycket pålägg som helst och bredvid stod en stor skål med fil och flingor. Herregud, hur mycket kan han äta. Han kollade på mitt glas med yogurt innan han skakade på huvudet. " orkar du verkligen äta upp det där " sa han sarakastiskt och blängde på mig. " ha ha, nu var du rolig Justin, verkligen. " sa Jag och suckade.

Det jobbiga är att ingen här -förutom Amanda- vet att jag tycker det är så grymt jobbigt att äta. Sen allting hände med mamma och sen pappa så har det med att äta blivit lite som en grejj jag gör när jag verkligen känner för det eller verkligen måste. Det är också det att jag tycker att jag är tjock, sen jag kom till barnhemmet så tycker jag att mitt utseende har blivit 'viktigare' eller liksom när man inte hade något att göra på barnhemmet så spenderade jag den mesta tiden framför spegeln. Jag såg bara mer och mer fel på mig själv. Tillslut åt jag nästan ingenting, all personal tvingade mig att äta vilket fick mig att må ännu mera dåligt. För det mesta så lyckades jag att få slippa maten.

 Här har liksom ingen sagt något om det jag äter eller hur mycket. Jag antar att ingen tänkt på det. Men nu är det också lättar när jag hela tiden är med människor jag tycker om, ingen som tjatar och folk som gillar mig för den jag är. " Seriöst Chloe, du måste äta mer än sådär, du kommer ju få aneroxia" flinade Justin. Sanningen var ju den att jag var nära på att få det för några månader sen, när mamma dog. Justin trodde inte att jag tog åt mig av det han sa. Jag klarade inte av det här så jag reste mig upp och ställde mitt glas snabbt på diskbänken innan jag små sprang upp för trapporna.

(Justin)

" är det någon som vet något om det där?" frågade jag oroligt och kollade mig omkring. Amanda kollade ner i bordet så jag antog att hon visste vad det här handlade om. " asså det är nog bäst om hon får berätta själv för dig Justin" sa hon och log ett glädjelöst leende. Utan att säga någonting så reste jag mig upp och gick upp för trapporna. När jag stannade utanför Chloe´s rum så hörde jag snyftningar där innefrån. Det gjorde ont i mig att hon kanske grät för det jag sa, eller att hon grät överhuvudtaget.

" förlåt, jag skulle aldrig ha sagt sådär, är det något du vill berätta?" frågade jag och satte mig bredvid henne. När kollade på henne såg jag att hon höll i en svart bok som såg ut som en dagbok, så fort hon såg att jag sett den så drog hon snabbt undan den. " är det okej om jag bara går på toa först?" frågade hon försiktigt. Jag nickade innan hon försvann iväg. Jag kollade på platsen hon hade suttit på och såg boken sticka ut från madrassen på sängen vi satt. Det borde ju inte göra något om jag kollar vad det är. Jag öppnade den och insåg snabbt att det var en dagbok. Det första som stog fångade snabbt hela min uppmärksamhet. Jag läste sida för sida, det var hemskt hur mycket hon hade gått igenom och jag visste ingenting om det som hänt inte ens att hennes mamma dött. Fan vad sämst jag känner mig som inte vet ett skit om min flickvän. När jag läst sista sidan insåg jag att jag grät.

Jag vände mig om och såg att Chloe stod i dörröppningen med rödsprängda ögon. Hon hade säkert stått där ett tag medans jag läste. Hon grät hon med. Utan att säga ett ord så gick hon och satte sig i mitt knä. Jag slog armarna om henne och kramade henne hårt men lugnt. " jag visste ingenting.." grät jag fram. Hon kollade på mig en lång stund, som om hon inte visste vad hon skulle säga. "men jag sa ju inget, eller ingen sa något" sa hon och log ett snett leende. " jag kommer finnas här för dig hela tiden !" sa Jag. Hon tittade på mig och log. vi tittade i varandras ögon länge innan jag kollade ner på hennes läppar. Försiktigt lät jag mina läppar finna hennes. Våra tungor lekte med varandra. Hon avslutade sakta det mysiga vi hade för att få luft. Vi skrattade när vi hörde hur anfådda vi var.

" Kom nu så går vi ner, du vill väl äta upp din frukost" hon tog min hand. Tillsammans gick vi ner för trappan. När vi kom ner och satte oss till rätta så kollade alla på oss med oroliga blickar. " Amanda berättade allt " viskade Chaz diskret till mig. Men jag tror att Amanda hörde vad han sa för hon kollade försiktigt på Chloe som bara log åt henne.

(Chloe)
" Chloe och Amanda vill ni följa med till stan och shoppa?" frågade Vanessa när alla hade ätit upp. Jag kollade på Amanda som nickade så jag gjorde samma sak. Samma stund som jag nickade kom jag på att jag inte har några pengar alls. " eller jag vet inte, jag har inga pengar, men ni kan åka om ni vill" sa jag och log ett fejkleende. " men du Chloe, skulle jag kunna få prata med dig?" frågade Catrine. Jag kollade undrandes på henne innan jag ryckte på axlarna och följde lydigt efter henne.

" joo, det är en sak som jag skulle vilja säga till dig." började hon. Jag nickade som ett svar på att jag ville höra. " Innan din mamma dog så gav hon alla hennes sparpengar och det som hon hade till mig, eller gav och gav hon skickade ett brev till mig och ett till dig som hon ville att jag skulle låta dig läsa när du hade kommit hit." Jag försökte ta in allt som hon hade sagt men det var mycket på samma gång.

" men hur visste hon att jag skulle komma hit?" sa jag, men det kom som en viskning. Hon kollade osäkert på mig men började sen " när du läst brevet kommer du förstå" sa hon och höll fram ett brev.



Älskade Chloe!

Att jag tänker ta livet av mig för att jag är för att jag inte klarar av din pappa, jag vill egentligen inte att du ska veta det här men jag har inget val du måste få veta. Mina så kallade affärs resor var turer till sjukhuset, han misshandlade mig i stort sätt varje dag. Han våldtog mig flera gånger, jag vågade inte lämna honom. Han sa att om jag lämnade honom så skulle han göra samma saker på dig. Jag klarar inte av tanken av att han kommer gör dig illa om jag skiljer mig från honom, så jag tror det här är det ända sättet.

Varför jag skickar det här hit så är det för att innan jag skrev det här så gjorde jag en anmälan på misshandel hos polisen, dom kommer antagligen inte ta upp den eftersom jag kommer lämna världen, men om han någon gång skulle göra något annat så kommer den anmälan finnas som ett annat bevis.

Chloe, dina pengar finns på mitt konto, kortet har Catrine. Koden är 24563 tänk att det är Chloe. På kortet finns det 7 565,44$ (50.000 svenska kronor)

Gör inget dumt mot dig själv, Jag älskar dig med hela mitt hjärta.

- Evangeliine

Tårarna rann ner för mina kinder för andra gången idag. " hur kunde han göra så mot henne?" sa jag medan jag fortfarande grät. Catrine gav mig en lång kram.

" Chloe, hur är det?" frågade Justin som kommit när Catrine ropat på honom. " äsch, det är lugnt, jag klarar mig " Sa jag och kysste honom.

_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Såååå? vad kommer hända nu?

jag har ganska mycket ideer till nästa men jag orkar inte skriva mera ikväll, men imrg ska jag vara barnvakt hela dagen, det ska regna och jag kommer ha tråkigt. PERFEKT FÖR ATT SKRIVA :D

love u guys !

// Julia ;*