bieberprank

När frukosten som bestod av det gamla vanliga havregrynsgröt var uppäten fick vi gå in på våra små rum igen. Det ända som är bra här på barnhemmet är att man faktiskt får ha mobilen. Så fort jag kom in på mitt rum kollade jag om jag hade fått några nya samtal eller sms. Ett sms hade jag fått från sebbe.


" hej hjärtat! gissa vad?!?! love u" läste jag och kunde inte sluta le. Istället för att smsa ringde jag upp honom.

" hej älskling!" svarade han på andra tonen.
"säg vad?!" ropade jag och va nästan nervös för vad han skulle säga.

--------------------------

Han drog ett djupt andetag och utbrast sen " äntligen hjärtat!"
Jag funderade en stund på vad han just sagt, vad menade han med det? det kunde vara många saker.

" vadå? vad har hänt nu?" frågade jag förvirrat. Ännu en gång drog han ett djupt andetag, den här gången var det mer en suck som om jag var riktigt korkad som inte förstod vad han menade.

" du får bo här nu älskling!" sa han glatt. Det kom som en chock, alla har alltid sagt att Myndigheterna inte kommer gå med på det. Jag satt på sängen i mitt lilla rum och funderade på vad han nyss sagt. Är det sant att jag kommer bli räddad ur detta helvete?

" är du inte glad?" frågade han oroligt. Jag var inte glad. Jag var överlycklig.

" det är klart jag är glad, eller nej inte glad jag är överlycklig, du har räddat mitt liv. Jag är bara väldigt chockad trodde aldrig det skulle gå! När flyttar jag?" Jag babblade på och när jag sa det sista brast min röst för jag var så glad, det gick verkligen inte att le så stort som jag gör just nu och prata med världens underbaraste samtidigt.

" åh vad bra att du blev glad. Du kan flytta redan idag om du känner för det. ÅÅÅH du ska bara veta hur mycket jag saknar dej älskling!"  Jag kunde inte sluta le, jag var så glad att det skulle inte förvåna mig om det helt plötsligt rullade ner en glädjetår från mitt öga. Herregud, kan jag slippa det här redan idag? Den tanken har jag aldrig tänkt, jag trodde det skulle ta några veckor för att kunna flytta med papper och allt.

" underbart! såklart att jag vill flytta idag, så fort som möjligt! jag saknar dig också babe. Ska jag börja packa?" frågade jag förväntansfullt. Att få komma härifrån har varit en dröm sen jag kom hit. Alla andra som bor här tycker det är jättekul och säga att all personal är såå snälla och trevliga. Jag kan ju inte hålla med dom. Jag förstår liksom inte vad jag har gjort dom så att dom ska hata mig. Men nu kommer jag ju slippa dom vilket kommer bli underbart.

" ska jag komma och hämta dig om två timmar så du kan säga hejdå och packa? förresten, Alma och Sylvi vet redan att du ska flytta men det kan ju vara bra att säga det till dom andra så att dom vet" jag kunde höra hur han log. Jag kan inte fatta att jag har klarat mig fyra månader utan sebbe. Det är det längsta vi varit ifrån varandra. Men genom att ringa och smsa  har vi hållt kontakten och nu känns det som att det kommer bli en helt annan känsla att träffas igen.

" det blir bra! jag älskar dig Sebbe!" sa jag och det var mycket kärlek i dom orden.
"jag älskar dig också Chloé" svarade han och sen så la vi på

En och en halvtimme senare hade jag packat allting, nu skulle det bara ner för trapporna. Jag öppnade dörren och bar ut dom tre stora resväskorna. När jag var framme vi trappan var jag sjukt trött i armarna, jag fattade inte hur ja skulle kunna bära ner alla väskor utan att avlida på halva vägen.

Jag bar ner väskorna sakta och försiktigt, en efter en. När den sista väskan var nere så va det lunch, vilken tajming, då skulle jag kunna berätta när alla redan är samlade.

" Kan ni alla sätta er ner och vara tysta, Chloé har en sak att berätta för er" Uppmanade Alma när jag kom in i köket. Jag har fått en "kompis" här eller en som har gått igenom ungefär samma process som jag fast hon har valt att bo här. Jag kommer faktiskt sakna henne, jag kommer sakna Amanda.

Jag gick och ställde mig bredvid Alma och Sylvi. Jag var nästan lite närvös.

" myndigheterna låter mig bo hos min kille nu, så jag kommer att lämna er o bara några minuter." Sa jag kort och tittade på Amanda, jag kunde skymta en tår glänsa i hennes öga. Utan att säga något mer gick jag fram och kramade henne.

"Jag kommer sakna dig! Du vet att du kan ringa mig om det skulle vara något. Ta hand om dig nu!" Viskade jag medans jag kramade henne hårt.

"Hejdå allihopa! ha det bra!" sa jag när jag var påväg nerför trappen med mina resväskor. Precis när jag fått ner alla så kör det in en vit range rover på grusplanen. Ur bilen hoppar världens finaste kille ur, Min sebbe.


.....................

sååå...ni fick det nuuu! ska försöka skriva imrg med ;D

vad tycker ni?
kommer det funka hemma hos sebbe?
Juste glömt att skriva det men Chloé är 15 år
vad kommer hända nu?

BieberLove Julia ;*